Att skapa en variation

Målsättning

Att bli bekant med begreppet variation.

Att lära sig att känna igen rytmiska, melodiska och harmoniska variationer. Att lära sig att variera en melodi på olika sätt.

• Inled lektionen med att berätta om variationer och improvisation under klassicismen. Lyssna på Beethovens sex lätta variationer i G-dur WoO 77 och följ med i noterna. Analysera variationerna utifrån följande observationer:

- Temat är 8 + 8 takter långt. Båda halvorna upprepas. Om man räknar antalet takter så motsvarar de två första variationerna temat, det vill säga att de är strikta variationer.

- Variation 1: Rytmen har en sextondelsrörelse. Det ingår kromatik i melodin, till exempel tonen d smyckas underifrån med ett ciss och ovanifrån med ett e.

- Variation 2: Rytmen byter till trioler. Brutna ackord i melodin.

- Variation 3: Melodin består till stor del av skalor. Temat har förenklats och det spelas i oktaver. Mot slutet av den senare halvan spelar diskanten en orgelpunkt på dominanten.

- Variation 4: En variation i moll med ett långsammare tempo och i ett lägre register. Båda händerna spelar melodin som smyckas ut med drillar. Dubbelpunkteringarna är en anspelning på den franska ouvertyren från barocken. Den senare halvan är synkoperad.

- Variation 5: Orgelpunkter, turvis på tonikan och på dominanten. Mellanstämman tar en mer aktiv roll, vilket gör att den här variationen har tre självständiga stämmor.

- Variation 6: En avslutande, virtuos höjdpunkt som växlar mellan skalor och arpeggion. Rytmen bygger på trettiotvåondelar.

- Coda: Slutet är en sammanfattning där så gott som alla variationsidéer återkommer i en 14 takter lång coda. Vilken variation anknyter varje enskild takt till?

• Efter att klassen analyserat variationsverket sätter man igång med komposition – enskilt, parvis eller i grupp. Välj ett musikstycke (till exempel Gubben Noak eller Bä, bä, vita lamm). Improvisera och skapa variationer – hitta inspiration i Beethovens variationer eller kläck nya idéer.

• Skriv ner variationerna i noter, antigen för hand eller digitalt med ett notskrivningsprogram.

• I samband med den här övningen går det bra att lära ut hur man byter tonart från en durtonart till parallelltonarten i moll, och vice versa, med hjälp av dominantackordet på femte steget i skalan. En annan möjlighet är att lära sig arbeta med ackordfrämmande toner.

• Det lönar sig att spela in improviserade avsnitt med tanke på nästa lektion, om man inte hinner hinner skriva ner allt.